En stark resa

Hej hej

Här kommer ännu en rapport från andra sidan evigheten
O ännu mer evighet blir det nu när ni era eskimåer ändrar till sommartid och vi går till vintertid nästa måndag.

Påsken kom och gick och lämnade efter sig tomma påskägg, mängder av förbrukat toapapper och svår diabetes.

Joel var i stort behov av påskledigt...

Torsdagen anlände två nya gäster till huset. Ett belgiskt par.
De är sjukt sköna. Typ de bästa som nånsin flyttat in här.

 

Snitzelkväll med belgare.


Långfredagen var ALLT stängt. Religiösa jävlar!
Joel och jag beslutade oss för att ta en liten trevlig promenad längst ett berömt gångstråk bredvid ån som går genom hela adelaide. Beräknad tid att komma halvvägs enligt mig: cirka en timme.
2,5 h senare nådde vi ner till destinationen som var hamnen i stan. 1,3 jävla mil. Och den mediokra matsäcken vi hade mättade till cirka 1%.
Där satt vi som två utslitna seniorer i väntan på varsin höftleds-transplantation och undrade hur fan vi skulle orka ta oss tillbaka. Vi var för trötta för att gå så vi tog det smarta beslutet att SPRINGA tillbaka. Det gick till slut men inte mycket mer blev gjort den dagen förutom att äta glass och se på Kill bill och självklart sända många medlidande tankar till kristus lidande på korset.

Lördagen fick jag leta upp två påskägg som min underbara partner gömt.
Kammade hem ett halsband o massa SVENSKT LÖSGODIS från Ikea! Lyckan var obeskrivlig!
Dagen innan hade också en svensk flagga anlänt på posten från min käre far.

På kvällen hade vi barbeque. Efter det inleddes våldsamt drickande (iallafall från min sida), och alla i huset utom bajsmannen körde charader mm. Jävligt kul var det.
Det ledde till en redig bläcka för min del. Fattar inte hur man efter 26 år på denna planet inte kan lära sig det enkla faktum att det inte går att dricka 2 vinflaskor DEN HÄR GÅNGEN HELLER!!
Rätt som det var befann sig jag o Joel i en liten folkvagnsbubbla ihop med tre tatuerade förmodligen rattfulla italienare på väg ner till stan för att dricka tequila.
Som tur var valde min hjärna att dra till med varningsblinkersen så vi klev ur bilen efter nån minut och gick hem i ösregnet. Alltså ingen utgång men positivt att vi inte gjorde av med några pengar och inte kravlade omkring på nåt uteställe och förnedrade oss (mig).

Berlin 2010 vs. Adelaide 2013 (förra helgen). Skön mental utveckling..

Dagen efter var vi bakfulla o kylen var tom. Tyvärr var allt stängt. Enda öppna affären hette "Spend a penny" och var typ en asiatisk diversebutik med en maskeradavdelning.

På kvällen var vi på stranden o åt fish'n'chips o frös

Igår åkte vi upp i bergen till en typ djurpark. Men djuren gick omkring fritt och man fick gå omkring o mata dem, jaga dem, försöka bestiga dem eller vad man nu ville.
Det var faktiskt en riktigt succé. Mysigast var alla kängurus.
Man kunde också betala 30dollar för att bli fotad med en neddrogad koala men det kändes lite överflödigt.

Idag är vi båda tillbaks på jobbet igen.
Nu kryper det lite i kroppen att bege sig vidare, vi insåg igår när vi satt och delade på ett päron och lade ett 1500 bitars pussel föreställande en segelbåt att vi är fett uttråkade.
Men däremot känns det nästan lika läskigt som innan själva resan att bege sig vidare. Här har vi jobb, hus, bil o vänner. Därute finns ormar, motorstopp, könssjukdomar och maneter.