Hej era sommarsvullna spritångande krassemackor!

Här på andra sidan östersjön har mycket vatten runnit under broarna sedan sist.
Förutom att gräsmattan har växt sig lite längre så har vi lyckats med bedriften som 99% av u-ländernas befolkning (med andra ord Kina) trodde vara omöjlig.
Det är inte att bestiga Kilimanjaro med en segway.
Det är inte att ha dubbelmacka med två havande fiskmåsar.
Det är heller inte att skaffa barn med sin egna samkönade kusin.

Vi har fått sparken från koncentrationslägret, a.k.a helvetet på jorden, a.k.a JORDGUBBSPLOCKNINGEN!

Efter ett par gångers så kallad ogiltlig frånvaro i form av "bilen startade inte", "akut magsjuka", "dödsfall inom familjen", "översvämmad garageuppfart" så mottog vi plötsligt beskedet på det direkta och mycket mogna sättet - ett sms som svar på vår fråga om nästa arbetstillfälle.

Vi skrek av lycka att slippa sittsår, närkontakt med 1,5 meter lång orm i jordgubbslandet (for real, det hände sist vi var där), smutsiga naglar, sönderkörd bil, och förtappad själ.
Samtidigt skrek vi av olycka då vi insåg att vår redan väldigt fragila ekonomi gjorde en u-sväng rakt ner i fördärvet och lämnar oss panka, olyckliga och undernärda.

Sedan dess har vi sprutat iväg ansökningar till hela kräftans vändkrets och fått lite napp. Vilket förmodligen kommer resultera i förlust, olycka o besvikelse som vanligt men vem vet.

Turligt nog dök ett jobb spontant upp för idag.

Jobbet bestod av att leka hobbyprostituerad på en golfbana.
För 25 dollar i timmen stod jag o tyskan på en solig golfbana och låtsas-skrattade åt fulla gubbars skämt, delade ut lite öl, och blev serverade smörgåsar och läsk.
Drömjobb!
Jämför man det med att sitta med ett strax bristande magsår i ett regnigt jordgubbsland omgiven av anakondor och korrupta ris-kineser och tjäna 10 dollar i timmen så jublar man högt.

Alla gubbar på välgörenhetsgolfen fick ryckningar i baguetten när de hörde våra sexiga brytningar.
En gubbe frågade till och med om accenten var äkta. Nej vi blir betalade extra för att låta så..
Min toppkommentar var när jag sensuellt slängde upp mitt raknings-ärrade ben iklätt en 3 dollars tygsko på kylboxen och ropade till en anländande golfbil "Welcome to the second hole!".
Hmm.. inte mitt livs stoltaste ögonblick.

Vad mer då...

I helgen kom Laureline ifrån Adelaide o hälsade på.
Jag sightseeade med hennes föräldrar som inte kan ett ord engelska.
Stolt visade jag vägen genom denna vackra stad som kommit att bli vårt hem de senaste månaderna.
Synd bara att det visade sig att jag var helt fel ute när vi väl fick tag på en karta menmen.
På kvällen skulle vi ha barbeque o fira att husvärden åkt till Ibiza för att utforska det europeeiska könssjukdoms-spektrumet.
Tyskarna skulle ta hit några personer från sitt "crew" som de så ostigt kallar det.
Dock dök ingen upp och det slutade med att jag, Joel o fransyskan sprutfyllde oss med fyra flaskor vin o en halv flaska rom och gick ut och dansade till dåliga technoremixer av 80-tals hits hela natten lång.
Ett kärt återseende med andra ord!

Nu är det dags att vila fontanellen mot gåsduns-kudden och förbereda sig för en ny dag av pengaångest, soleksem och gamla ägg till frukost.

På återseende islänningar!

OBS! För er stackars sargade individer som råkade hamna här via den mentalt skadade men underbara människan som kallar sig Joels syster så vill vi be om ursäkt och förtydliga att vi inte är med i Ku Klux Klan, att vi inte knarkar, och att det mesta av det vi säger är 100% sant.

Kram!

'