Analys av australienare (varning för grov generalisering)

Skyr solen som vampyrer. Äldre generationen börjar känna på konsekvenserna av ett liv utan solskydd i form av hudcancer och skrämmer upp sina barn.

Alltid ett leende på läpparna och tid för småprat. "How are you?" är obligatoriska frågan. Dock dödssynd att svara annat än "goood" på den, även om man nyss fått sparken, tappat håret, och katten blivit överkörd.. Dödssynd att prata om negativa ämnen.

Har ett egen tidssystem. Utsatt tid är väldigt ungefärlig, och inget man tar på allvar, oavsett om det gäller dejt, jobb, eller sin egen begravning.

Konflikträdda. Negativ kritik levereras snabbt och icke konstruktivt, sedan flyr de fältet för att slippa jobbiga efterspel.

Pratar hellre OM personer än MED.

Fruktansvärd arbetsmoral. Det som chefen ser är det enda som räknas. Allt annat är bara ett försök att göra så lite som möjligt på så lång tid som möjligt.

Ostrukturerade. Anställer för många personer och har ingen arbetsfördelning utan alla gör allt eller ingenting.

Som ni ser är jag lätt irriterad på australienare just nu.

Svenskar är inåtvända erimiter som helst undviker sällskap från andra, men de är iallafall öppna med det. Första intrycket av australienare är härliga, öppna, utåtriktiga, genuint vänliga människor. Meni många fall är det bara en fasad.

Jobbade i helgen på Clipsal racet. Två stycken 11 h arbetsdagar. En ganska liten matvagn. I den jobbade tio personer i åldrarna 14-30 år. Ingen¨hade någon uttalad uppgift utan alla var överallt och ingenstans. Jag gjorde hamburgare, sålde mat, gjorde kaffe, städade, skrek på mina efterblivna kollegor, och svettades i fritösen. Bra pengar dock. När söndagen var slut orkade jag inte stanna och hångla med Tommy Lee utan jag åkte direkt hem. Fick fotmassage o åt jordgubbar i sängen. En jobbig helg men jävligt bra pengar!

Kollegorna anstängde sig för att göra så lite som möjligt på så lång tid som möjligt. Tillexempel genom att gömma sig i kylrummet och spela spel på mobilen (!!!!), eller som min 40-åriga kollega som var den enda som kunde sköta stekbordet, släppa allt och rusa ut, skrikandes "nu gör jag inget mer idag".

Jag fick iallafall beröm för mitt arbete och jag blev jävligt glad när jag hörde att jag tjänade 30 spänn mer i timmen än min mest avlönade o äldsta kollega, moahahahha!!! De andra vart dock inte lika glada. Men jag var värd varende öre.

Joel har varit ledig trotsa att han blivit lovad jobb. Men det kunde ju bli obekvämt att tala om resonerade hans arbetsgivare, så han sade inget förrens Joel messade och frågade hur dags de skulle åka dagen efter. Inget jobb blev svaret.

Samma sak för mig. Det var bestämt att jag skulle jobba hela veckan. Sen ringer kaffegubben nu och säger "du kan ta ledigt imorgon", och får det att låta som att jag vunnit på lotto.

BAAAAAAAAAHHH.

Jaja det här blev ju ett upplyftande inlägg. Men allt är inte alltid skrik o skratt.

Återkommer när vi har nåt roligare att säga!