En stark resa

Vi är på resande fot och har inte haft så mkt internet att skryta med.
Men nu sitter vi i bilen och skriver på telefonen med bieffekten grov åksjuka och risk för fontänkräks på instrumentbrädan.

I söndags lämnade vi Melbourne efter ett känslofullt farväl av husets katt som spenderat alla nätter i vår säng.

Vi begav oss mot Canberra, rikets
huvudstad för er som sov er igenom geografilektionerna (jag)

Lite ointressant fakta att ta upp er bristfälliga hjärnkapaciter med: Melbourne o Sydney kunde inte enas om vilken stad som skulle bli huvudstad, och för att undvika inbördeskrig, hard feelings och massiv blodspillan byggde man helt enkelt en ny stad mitt emellan.
En tävling utlystes om att rita ett förlag på stadens utseende.
Någon svagt utvecklingsstörd person låg förmodligen med juryn och vann med sitt dåliga förslag.
Staden är byggd i cirklar runt en konstgjord sjö, och är asful.

Vi spenderade en natt i bilen. Mindre lyckat då temperaturen ute var 7 grader och vi hade bara en filt att dela på. Århundradets kallaste natt!! Låg o skakade och immade igen bilen totalt.
Att kosten under dagen bland annat bestått av att vi delat på femton kokta ägg missades tyvärr av tarmsytemet och inte ens den möjligheten till värmekälla bjöds under natten.

kr

Vi vaknade vid kl sex och vallfärdade till Canberras mecka: Fitness first. Värme. Toaletter. Träning. Dusch. Underbart.

Sedan turistade vi.
Vi åkte till krigsmuseumet och spenderade två timmar av vårt liv vi aldrig får tillbaka på att gå omkring o kolla på gammal krigsutrustning, flygplan, och bilder på snygga australienska soldater.
Mycket patriotiskt och trist.

Sedan kollade vi in stan vilket tog en sekund. Bästa var grillad kyckling och två döva personer som pratade med varann och lät sjukt roligt.

Sen besökte vi parlamentet. Ful byggnad och vi blev scannade och genomsökte innan vi gick in för att inte bomba stället. Vilket nog hade varit att göra dem en tjänst.

Sedan fick vi nog och satte oss i bilen och kvällskörde.
Slumpade en stad och kom fram till Newcastle sent på kvällen.
Körde ner till vattnet och valde en trygg parkeringsplats, trodde vi.
Somnade som två narkoleptiska sälar och vaknade cirka en gång var tionde minut under natten av att fulla whitetrash ungdomar krökade loss på parkeringen, och diffusa bilar parkerade precis bredvid och ägnade sig åt barnförbjudna saker som immade igen rutorna.

När morgonen äntligen kom visade det sig att vi befann oss på världens finaste ställe.
En kustväg med långa stränder o promenader.
Vi åt frukost vid vattnet, tog en lång promenad, och badade i vågorna.
Hade en solig, skön o slapp dag.

På kvällen satte vi oss i bilen igen och körde.
Kom fram till hålan Coffs harbour på kvällen helt slutkörda.
Hittade INGENSTANS att parkera. Typiskt backpackerställe, överallt satt skyltar om att man inte fick sova i bilen.
Tillslut körde vi in i en mörk nationalpark och somnade till ljudet av dödliga vilda djur som skrek och röt över savannen och krafsade på bildörrarna med sylvassa klor.
Eller så var det papegojor o fladdermöss men det första alternativet låter ju tveklöst mer spännande.

När morgonen kom var vi utvilade och använde oss av angränsande toalett. Meddelandena som var skrivna på herrtoalettens väggar avslöjade att vi övernattat på ett näste för gay-sex möten.
Jaja, intressant i vilket fall som!

Dagen spenderades på stranden, första riktiga stranddagen på bra länge.
Höga vågor, vi låg mest o solade och kollade på folk som försökte surfa.

Framåt eftermiddagen kände vi ett skrikande behov efter en säng och en komplett sanering i en dusch.
Hittade ett billigt motellrum o checkade in.
Efter tre nätter i bilen kändes det som en svit på Hilton hotell.
Duschade flera gånger och njöt av att ligga i en ren säng och sträcka ut sig.
Så idag är vi som två nya människor. Nu sitter vi som sagt i bilen på väg uppåt kusten.
Om nån timme är vi framme i Byron bay, får se om det är nåt att ha!

Kram kram