Hej på er nordbor.

Vilken jävla runkvecka det har varit rent ut sagt.
Snabbt sammanfattat:
Vi eldade upp oss mer och mer på den dammiga gamla stofilen till landlord, som smög sig omkring i huset och spionerade på alla.
Jag lyckades hamna i ett tjafs med honom om kylskåpsutrymme, då vi har tre kylskåp på typ 12 pers, varav han upptar ett helt kylskåp själv med sin gamla jävla vegetariska blomkåls-avkok och andra gas-framkallande oigenkännbara produkter som en gång i historien eventuellt kallats föda.

Ett par andra incidenter som att vi klättrade nedför balkongen för att slippa möta fossilen ledde till slut till att han kastade ut oss. Utan att våga säga det rakt ut förstås, utan han drog en åtta timmar lång historia med sina gamla dammiga stämband som ingen av oss orkade lyssna på om att det skulle komma nån annan till rummet och bla bla bla.
Inga tårar fällda för det, skönt o slippa ta det beslutet själva.

DOCK tråkigt då vi blivit fett mycket homies med det tyska nazistparet som bor här.
Obs, de är förmodligen inte nazister. Mitt bevis för den tesen är att de blev ganska upprörda när jag drog ett par "gaskammar" och Auswitch-skämt.

Vi trodde att de hade blivit hjärntvättade av psykopatgubben och ville bo kvar här i hans källare i evighetens evighet och föda hans missbildade barn.

Dock så visade det sig att de inte kunde tänka sig ett liv utan sina svenska vänner och att de ville flytta med oss till nåt nytt.
Så vi påbörjade ett maratonletande i smyg då de inte ville väcka psykopatens vrede.
VI bor i rummen bredvid varann så det blev många hemliga möten på balkongen osv.
Kort o gott så var det skitsvårt att hitta nåt som passade alla.
De har båda jobb i närheten och ingen bil, huset fick inte vara för dyrt, det fick inte ägas av en psykopat, det fick inte vara för skitigt, man måste få bli full och röka hash på verandan, och de där andra vanliga kriterierna man vill ha i sitt boende.

Samtidigt så har vi slitit som två ungerska polarbävrar för att hitta ett varsit jobb och rädda vår kollapsande ekonomi.
Motivationen har varit lite bristande, på en skala från 1-10 måste jag värdera den till en svag 0,01.

Vi har suttit framför datorn o sökt alla möjliga jobb men inte ett skit har vi hört från nån förutom min intervju då de kallat fel person.

Livskvaliten har varit bajsdålig och vi har deppat, stressat och haft ångest.
Dessutom har det regnat.

Idag dock så visade sig den heliga hemulen för oss och besvarade våra böner.
Jag fick två intervjuer inbokade (som mänskligt paraplyställ och topless-svetsare, men man får inte vara för kräsen)
Sen fick vi samtal om att vi båda fått jobb, och nu på kvällen kollade vi på ett hus ihop med tyskarna som var sjukt bra och vi ska flytta in om två veckor!!
Lite dyrt är enda nackdelen, men det är extremt fint och lyxigt.
Vi delar det med en man i 30-års åldern vars fru är bortrest i tre månader. (runkmaraton?)

Och låt oss presentera vårt nya steg i karriären:


JORDGUBBSPLOCKARE!!!!

Vi har ljugit ihop en historia om att vi är erfarna inom området och lyckades få ett heltidsjobb som bärplockare.

HAHAHAHAHAHHAHA.
Tror det passar vår intilligensnivå som handen i handsken.
Enda nackdelen är att det innebär eventuell närkontakt med maskar att hasa omkring i ett jordgubbsland.

Så imorgon ringer klockan 5 på morgonen.
Bäst att kolla på En stark resa på kanal5play och sen sluta ögonlocken och ladda för att utföra stordåd i bärparadiset!!

Joel gjorde comeback på fotbollsplanen med sin gamla rostiga ligament.
Han dunkade in ett episkt mål som till och med jag fattade var snyggt.
Kollektiv ribba i egna laget och han var nöjd och belåten med det! (men inte med de andra böndernas spelarinsatser). I sanningens namn är han bara med i laget för att han saknar att duscha med andra män