En stark resa

OBS! Varning för starkt språk och lättklädda bilder!

Chilipizza-tarm avbröt bohemernas älskog

Kategori: Allmänt

 
Hej på er era gamla smittkoppodrabbade skandinaver.
 
Vi är nyss hemkomna efter en helkväll.
 
En helvkväll i vår ålder innefattar: BYO (bring your own) superexklusivt vin till pizzeria.
Äta supergod pizza. En med lamm och chili (Joel svettades om ögonbrynen i cirka en timme), samt en med italiensk ost, skinka och päron. Avsluta vinet på innergården och fotografera en katt.
Gå vidare till en pub och prata med en rysk maffiagubbe född i Tjernobyl. Fråga om han föddes med tre ben. Iskall tystnad.
Köpa en Milkyway på en bensinmack och diabetesäta på vägen hem.
Hemma mötas av superhög cirkus-emo-musik.
Gå ut till utomhustoan, superbajsnödiga efter chilichocken, mötas av två esteter av obestämt kön som ligger och har petting i en hemmabyggd utomhus jacuzzi.
Lyckas tajma spolningen exakt i ett uppehåll i en konstpaus i musiken  och därmed avbryta älskogen genom våra rektala besvär.
Sådär mina vänner går det till på ålderns höst!
 
Idag innan denna incident gick vi ner till stan.
Höftproteserna är nu utslitna och bör bytas ut inom en snar framtid med tanke på all våran gång.
Vi gick på marknad och skrattade åt fejk-didgeridooer och chanel-kopior.
Vi gick på vinprovning och blev smådragna klockan tio på morgonen.
Vi köpte ost, baguette och salami.
Vi drack cappuccino och skrattade åt en blind gubbe med gitarr som framförde tveksamma covers.
Sedan gick vi och lade oss på en filt och mosade i oss ost för 10 dollar medans massa lönnfeta melbourne-motionärer med grov pronation småjoggade förbi alltmedans deras benpipor närmade sig ruinens brant och skenbenen splittrades, De kastade lystna blickar på oss två som låg och frossade oss i diverse picknick-bogar.
 
En snabb analys av mebourne är att det är bohemernas näste.
Alla ser ut som om de tagit på sig nånting de fått i dödsboet av en avlägsen framliden gammal hemul till släkting, eller hittat i närmaste container, men allt är så genomtänkt och dyrt att man svimmar.
Vi sticker ut här i våra nordeeuropeiska white-trassh-kläder.
Fick shoppa lite igår för att inte bli utsatta för en medeltida stenkastning av diverse fashionabla australienare.
Lite svart, lite converse, lite otvättat hår och gamla slamsor till kläder så var vi i hamn.
 
Nu ska vi sluta våra nikotingula ögonvitor och sova ett par timmar innan morgondagens sol stiger över horisonten en sista gång.
 
 
 
 
 

Inneboende i Melbournes flummigaste hus

Kategori: Allmänt

 
 
 
Hej på er!
 
I måndags tog vi vårt pick o pack o lastade in i bilen.
Mina kära föräldrar som var oroliga för att vi skulle ta upp liftare (kanske en abourgin med ett ben genom näsan) kan känna er lugna.
Bilen är av samma storlek som en skokartong, och i den lastades alla våra ägodel samt våra egna uppsvällda lekamen.
Alla sade ett känslofyllt farväl utom vår landlord som kom förbi med bilen för att hämta något och fick syn på oss.
Han sade genom rutan  "fuck, are you still here", och gjorde en kvick usväng och gasade iväg och lämnade efter sig två snopna skandinaver samt ett förstorat hål i ozonlagret.
Vi tog oss ut på motorvägen och hann åka cirka en tusendels sekund innan vi såg en krock.
En mindre skicklig person hade stannat sin bil helt utan varningsblinkers i en av de tre filerna.
Kanske var han åksjuk, kanske bytte han kanal på radion, kanske hade han en passagerare som gav honom ett blåsjobb och fastnade med hans intimpiercing i tonsillerna, vad vet jag.
I vilket fall som kom en bil i samma fil och fick syn på honom alltför sent och tvärnitade med körde ändå in i den parkerade bilen med en jävla smäll.
Det fick oss verkligen att köra försiktigt resten av resan!
 
Färden gick mot great ocean road, och framåt kvällen stannade vi för övernattning i en liten okänd stad vid namn typ Warnambool. Vad gör man där en regnig tisdagskväll då?
Vi hängde lite på mcdonalds med de inavlade invånarna innan vi parkerade bilen på en avlägsen plats och förberedde oss för en natts skönhetssömn.
Dock inte altför lätt att sova i en bil som är så liten. Och under natten kröp temperaturen nedåt mot kanske 10 grader så det var redigt kallt.
Men ett par timmar fick vi ändå till innan Joel vaknade på morgonen av att parkeringen började fyllas på och folk tog sina morgonpromenader och tittade misstänksamt in i bilen på oss två underliga individer.
Som vi såg ut så trodde de säkert att det var tvp lik som legat där inne sedan millenniumskiftet.
Vi kom ut på Great ocean road som var mkt vacker.
Stannade och fotade lite, men kom snabbt fram till att det är bättre att googla fram landskapsbilder då vädret var piss och iphonekameran inte direkt fångade storheten av utsikten .
 
Åtta timmar och många sittsår senare kom vi fram till Melbourne.
Först hade vi tänkt lyxa till det med ett hotell med sedan hittade jag ett rum i ett hus via nätet.
Beskrivningen var "Fint rum i äldre hus, delas med två damer och en herre,"
Jag trodde det var några pensiosar som bodde där.
När vi ringde på dörren öppnades den av en tjej i obestämd ålder. Kroppen var tajt som en femtonåring, men ansiktet var gropigare än en schweitzerost och slitet som en kedjerökande solarieberoende tant.
Vi visades in i huset. Gick genom en lång korridor och kom in i ett  allrum som var möblerat med blandannat: en snowboard, en jättelik gunghäst, ett trumset, en kattlåda, barnskor, en antik dammsugare, en cykel, massa konstig konst, mattor, lyktor, en symaskin mm mm.
Köket var ANTIKT med prylar överallt.
Ut på baksidan stod ett gammalt jaccuzibadkar, traktordäck, tvättlinor, statyer och installationer.
Ingen ljus i hela huset förutom ljusslingor i olika färger, samt lyktor o ljus.
Toaletten var utomhus och fylld med tavlor och blommor, och enda ljuset var en grön ljusslinga.
 
Första reflexen var att springa ut i bilen och dra en slang från avgasröret in till kupén och slippa eländet.
Men vi gav det en chans och tog rummet.
Rummet är okej och stort, men konstigt inrett.
Där fanns en liten handbok med regler mm. Reglerna löd "there is no rules"
Det stod också att huset inte har några lås då alla litar på varann.
Att man inte ska bli orolig om man tar i något och det går sönder under ens fingrar, då huset är så gammalt.
Om det skulle läcka in vatten från taket finns det hinkar att hämta i tvättstugan.
Osv osv i samma anda.
I huset bor förutom tre människor (?) även en katt och en hund. Hunden är så gammal att den förmodligen bevittnade byggnationen av pyramiderna, och hjärnkapaciteten är inte på topp om man säger så.
Men katten är mysig.
Och de som bor här är väldigt trevliga mot oss även om de är ultraflummiga.
 
Idag plankade vi på spårvagnen in till centrum. Irrade omkring ett par timmar, det är sjukt stort.
Hängde på en gratistur, Melbourne by foot 3 h.
Mycket intressant faktiskt. Det är en fin stad.
Men vädret är katastrof. Regningt och kallt.
Vi fryser ihjäl. Ligger för tillfället i sängen med tre filtar och ett element bredvid sängen.
 
Det var allt!
 
Utanför huset i Adelaide innan avfärd.
 
Vår tyske vän hade varit på IKEA o köpt resegodis åt oss. WUNDERBAR!
 
Tvångsturistar längst Great ocean road
 
Antastade av fiskmåsar när vi stannade för lunch. En sekund senare kommer en minibuss med ett helt gruppboende och parkerar och sätter sig precis bredvid. Jackpot.
 
Chinatown.
 
Melbourne innan regnet kom.
 
 
 
 

Bilder i överflöd

Kategori: Allmänt

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hospitaliserad av bajssjukdom

Kategori: Allmänt

 
 
Hej undersåtar!
 
Sista dagen i Adelaide idag.
Känns lite melankoliskt och läskigt!
 
Mina ensamma dagar som jag hade sådan ångest över blev inte så problematiska som jag trott.
Torsdagen spenderade jag halva dagen på gymmet.
Först var jag tvungen att spendera 40 minuter med deras lönnfeta platschef som med alla sin trick försökte få mig att teckna kort på plats. Men jag ville ju bara ha 5 fridagar och sen aldrig mer komma dit.
Han gick från smörig och inställsam till desperat och otrevlig, för att tillslut när han insåg att det inte skulle bli något köp: direkt otrevlig.
Men jag tränade länge länge och sedan duschade och lånade gymmets fön och plattång.
Snacka om extrem makeover på en person som inte ens kammat håret sedan december.
 
Joels hjärna hade efter alltför mycket jobb och för lite sömn tillslut förvandlats till en kopia av Homer Simpsons.
Han ställde mjölken i skafferiet, lämnade gasen påslagen på morgonen, och var alltför förvirrad.
Och för att göra en lång historia kort: chefen är ett riktigt jävla rövhål.
Torsdagens schnitzelkväll spenderade han sittandes vid bordet och pratade med hög röst om Joel och hans kollega tyskens bristande kompetens, och hur mycket misstag de gjort.
Jag var nära på att köra in en pommesfrite i fontanellen på honom den jävla grisen.
Så när fredagen kom hade Joel fått nog och bestämde sig för att inte jobba mer vilket jag tycker är helt rätt, vi är inte här för att må dåligt.
Fredagen spenderade han i sängen och spelade Footballmanager i åtta timmar. Sedan var psyket läkt.
 
Lördagen åkte vi och det belgiska paret till McLaren-vale på vintur.
Dagen var hur bra som helst. Vi hade med oss picknick och åt framför fin utsikt. Och vi provade massa goda viner. Men vi blev inte lika dragna som förra gången tack o lov.
De har värsta rymdkameran och tjejen är duktig fotograf så hon tog massa bilder.
 
På kvällen hade vi barbeque o hade en sista kväll med alla i huset.
Vi fick svenskt godis o en perkulator-bryggare så vi äntligen kan få lite vettigt kaffe.
 
Idag är det lite melankoliskt som sagt.
Vi har fixat o donat inför avresan.
Har lyckats få tag på boende i Melbourne, ett rum i ett hus där det bor några okända människor.
Billigare än hotell o skönt att ha eget kök mm.
 
Vi åker imorgon förmiddag och sover i bilen nånstans på vägen. Så det ska bli spännande!
 
Hahaha just det, höll på att glömma.
Vi har inte sett till bajscolumbianen på ett par dagar.
Det visade sig att han har hamnat på sjukhus.
Varför?
Pågrund av en bakterie i magen.
HAHAHAHAHAHHAHAHAHAHHAA.
Så går det när man petar sig där bak med gamla bakteriedrabbade visitkort!
Höjden av ironi:)
 
Svenska flaggan vajar stolt i bilrutan!
 
Lattjar på vingård
 
Lunch och vinprovning
 
Joel, ett får och vår belgiske vän Julien
 
Joel grillade köttet. Synd att det vart kolsvart så vi fick stå o lysa med en ficklampa! :)

Arbetslöshetens mörker

Kategori: Allmänt

 
 
Hej på er.
 
Nu var det återigen alldeles för länge sedan sist.
Men sista veckan har väl inte varit alltför upphetsande kan man säga.
Ungefär lika spännande som läsa Hyltebruk-sidorna i Hallandsposten, eller bevittna en grupp dövstumma individer leka charader. Låter ioförsig jävligt intressant nu när jag tänker på det..
 
Helgen jobbade Joel konstant och jag kurerade mig och lyckades bli frisk till söndagen.
Vi tog det rätt så lugnt och hängde med huskamraterna.
Söndagen hade jag en riktig tjejdag med Laureline vilket var mysigt.
Mindre mysigt var att hon har köpt en bil och vi tog den ut på en första tur.
Min käre morfar har haft en stroke för många år sen och har bara syn på ena ögat. Och innan det inträffade var han inte direkt en skicklig bilförare. Han har orsakat fler trafikolyckor än det finns fiskar i havet. Och jag är strängt förbjuden att åka med honom för mina föräldrar.
Om vi säger så: I jämförelse med fransyskan är han Michael Schumacher.
Den bilfärden var inte att leka med. Men jag överlevde tack och lov.
På söndagskvällen anlände hennes familj från frankrike. Tre halv franska/italienska personer som inte pratade ett ord engelska. Lite lätt svårkommunicerat!! Hon har skollov nu så de begav sig på måndagen till Melbourne.
Tajmat nog så kommer de hem dagen efter att vi åkt till Melbourne. Vilket innebär att vi inte ses igen.
Det var ett känslosamt farväl och det är så jävla tomt här nu utan henne!!!!
 
Det andra nederlaget kom nu i veckan när jag frågade om hur jag jobbade.
Fega råttor till australienare! Min chef svarade svävande. Det är en riktig whitetrash-tjej som ska ta över efter mig och köra min rutt. Hennes bil har stått där varje dag när jag kommit så jag vet att hon har jobbat varje dag.
I tisdags frågade jag igen och fick då svaret att jag bara jobbar till onsdag då jag "ändå åker snart".
Jaa men jag ville ju jobba så mycket som möjligt vilket han också lovat mig.
Lite ursäktande sa han att det vita trashet tar över från torsdag för hon inte fått jobba något innan.
Tyvärr är jag inte efterbliven utan har sett bilen fuckface. Hon kanske ger honom lite naturella tjänster som tack vad vet jag.
Så igår var min sista jobbdag, Jag blev glad för många kunder önskade lycka till och tyckte det var tråkigt att inte ha mig där med. Speciellt poliserna. Om det bidrar att jag är svensk och jobbar i korta shorts vet jag inte.
Avskedet av chefen blev inte särskilt sentimentalt. Lönen i handen och tack o hejdå. Kändes lite snopet, vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig men vad det nu var så inträffade det inte.
 
Så gårdagen blev lite sentimental. Tre lediga dagar utan Joel, och ingen hemma i huset. Känner ingen annan här, och hem kunde jag inte ringa för det var för tidigt. Då kom första hemlängtan-tårarna och jag bättrade på melakonin genom att kolla på "Torka aldrig tårar utan handskar" och skrikgråta i soffan.
Till slut kom Joel hem och muntrade upp mig genom att mannekänga i min nya bh och trosor, och ta ut mig på dejt på restaurang, och sedan kolla på En stark resa med Morgan o Ola-Conny resten av kvällen.
 
Så idag är jag ensam i främmande land.
Ska åka till bajs-goodlife o provträna. Tyvärr måste man boka ett möte med en desperat försäljare och sitta i 30 minuter och värja sig mot säljargument innan man får gå in o träna. Men det kanske det är värt vad vet jag.
 
Sådär, hoppas jag inte smittat er med min depression.
Men som sagt, jag är ensam och rädd tors-fre-lör så den som har tid att underhålla mig i telefon eller på skype är varmt välkommen!!
Mottager också tacksamt filmtips samt tips på youtubeklipp innehållande folk som slår sig.
 
 
Ursäkta bilden. Ska ta lite bilder på huset idag o lägga ut senare.
 

Vart tog ungdomen vägen

Kategori: Allmänt

 
 
Hej på er trogna följare.
 
Det var ett tag sedan sist vilket jag ber så hemskt mycket om ursäkt för.
 Jag har varit lite lat o haft lite skrivkramp, och när jag försökte få mr. Mohede att skriva ett inlägg skrattade han bara den förrädaren.
 
 
 
Lite kortfattat vad vi gjort sedan sist:
 
  • Förvandlats till våra föräldrar.
    Resans första påkostade aktivitet var varken att simma med vithajar, hoppa bungyjump med en sytråd, vada i alligatorträsk eller skaffa en tatuering på vaden med texten "money never sleeps".
    Vi åkte på en guidad vintur till Barossa valley ihop med några andra vinintresserade (belgarna) och inte så vinintresserade (franskalärarna) huskamrater.
    Det var en mycket trevlig dag som blev rätt så slirig för oss alla efter många provsmakningar.
    Vi köpte med oss en antikt 10-årigt portvin som vi smuttar på här hemma varje kväll.
    Känns som en evighet sen man stod i Hörsalsparken och shottade smuggelvodka ur korken och kräktes på sina egna skor. Ack, vart tog ungdomen vägen?

  • Konfronterat bajsmannen
    Hmm, det var visserligen fransyskan som gjorde men det var ändå en episk händelse att skriva ner i historieböckerna. Hon fick nog och informerade honom på ett pedagogiskt sätt att "Did you know that in this country you can actually flush the toiletpaper?". Han svarade med att stirra i cirka 3 timmar med sin tomma guldfisk-blick för att sedan svara "no". Så nu är ordningen återställd!

  • Drabbats av digerdöden
    Min käre vän franskaläraren har dagligen närkontakt med massa bakteriehärdar till barn och åkte på en redig förkylning. Jag hånade henne självklart för hennes bristfälliga immunförsvar och delade en vattenflaska med henne bara för att visa på hur motståndskraftigt mitt inre försvar var.
    Dagen efter vaknade jag med hansmandlar i storlek av två vattenmeloner, och idag har jag feber och har nyst i säkert tio stycken kaffekoppar.

  • Jobbat på en kristen lågstadieskolas Sportsday
    De inledde dagen med en ceremoni med nationalsången, följt av en massa sektbabbel typ "let christ bless this day and let us all be friends, blablabla".
    Sedan framfrdes en dans till en kristen poplåt, varav alla barn presterade fruktansvärt medelmåttiga idrottsliga resultat, och deras föräldrar dog av tristess och köpte kaffe av mig.

  • Skaffat en möjlighet att kommunicera med onvärlden
    Äntligen låst upp iPhonen (genom att betala en halv månadslön till Tele2 de giriga asen) och skaffat ännu ett australienskt nummer. Med gratis samtal till Sverige!!
    Så alla ni som vill berika era liv med ett inkommande samtal från andra sidan jordklotet kan bara hojta till så ringer vi upp (om det inte rör något tråkigt, t.ex. obetalda räkningar eller infekterade hårsäckar).

  • Fått arslet ur vagnen
    Äntligen har vi bestämt oss för att åka vidare. Lämna tryggheten, kylsåpet fyllt med mat, den varma mjuka sängen, den fasta inkomsten och vännerna vi fått.
    Måndagen den 22/4 sätter vi oss i bilen och åker "till höger på kartan" som det geografiskt efterblivna stycke jag är så fint uttryckte mig. Vi siktar på Melbourne men målet är att ta oss upp i landet där det är varmare. Och så stannar vi där det känns kul. Ska bli skönt med lite semester och att få spendera lite tid tillsammans!! Och skönt att vara ledig från jobb!


Det var nog allt vi lyckats åstadkomma sen sist!

 



Utanför en vingård i början av dagen.

 
Joel vid "Whispering wall", en jättelik dammvägg som man kunde prata vid ena änden och höra perfekt vid den andra typ 200 m bort. Totalt fel ställe att ta mig till. Jag drog ett grovt skämt som resten av gruppen på andra sidan chockades över, och guiden frågade om jag var bipolär (psykisk sjukdom..)



Utfläkt på stranden som en annan amöba.

 
Petting i solnedgången
 
 
Tvätta bilen med vår tyske bilfetisch-vän.

 
 
 

Påskens varierande aktiviteter

Kategori: Allmänt

Hej hej

Här kommer ännu en rapport från andra sidan evigheten
O ännu mer evighet blir det nu när ni era eskimåer ändrar till sommartid och vi går till vintertid nästa måndag.

Påsken kom och gick och lämnade efter sig tomma påskägg, mängder av förbrukat toapapper och svår diabetes.
Joel var i stort behov av påskledigt...

Torsdagen anlände två nya gäster till huset. Ett belgiskt par.
De är sjukt sköna. Typ de bästa som nånsin flyttat in här.
 
Snitzelkväll med belgare.


Långfredagen var ALLT stängt. Religiösa jävlar!
Joel och jag beslutade oss för att ta en liten trevlig promenad längst ett berömt gångstråk bredvid ån som går genom hela adelaide. Beräknad tid att komma halvvägs enligt mig: cirka en timme.
2,5 h senare nådde vi ner till destinationen som var hamnen i stan. 1,3 jävla mil. Och den mediokra matsäcken vi hade mättade till cirka 1%.
Där satt vi som två utslitna seniorer i väntan på varsin höftleds-transplantation och undrade hur fan vi skulle orka ta oss tillbaka. Vi var för trötta för att gå så vi tog det smarta beslutet att SPRINGA tillbaka. Det gick till slut men inte mycket mer blev gjort den dagen förutom att äta glass och se på Kill bill och självklart sända många medlidande tankar till kristus lidande på korset.


Lördagen fick jag leta upp två påskägg som min underbara partner gömt.
Kammade hem ett halsband o massa SVENSKT LÖSGODIS från Ikea! Lyckan var obeskrivlig!
Dagen innan hade också en svensk flagga anlänt på posten från min käre far.



På kvällen hade vi barbeque. Efter det inleddes våldsamt drickande (iallafall från min sida), och alla i huset utom bajsmannen körde charader mm. Jävligt kul var det.
Det ledde till en redig bläcka för min del. Fattar inte hur man efter 26 år på denna planet inte kan lära sig det enkla faktum att det inte går att dricka 2 vinflaskor DEN HÄR GÅNGEN HELLER!!
Rätt som det var befann sig jag o Joel i en liten folkvagnsbubbla ihop med tre tatuerade förmodligen rattfulla italienare på väg ner till stan för att dricka tequila.
Som tur var valde min hjärna att dra till med varningsblinkersen så vi klev ur bilen efter nån minut och gick hem i ösregnet. Alltså ingen utgång men positivt att vi inte gjorde av med några pengar och inte kravlade omkring på nåt uteställe och förnedrade oss (mig).
Berlin 2010 vs. Adelaide 2013 (förra helgen). Skön mental utveckling..

Dagen efter var vi bakfulla o kylen var tom. Tyvärr var allt stängt. Enda öppna affären hette "Spend a penny" och var typ en asiatisk diversebutik med en maskeradavdelning.


På kvällen var vi på stranden o åt fish'n'chips o frös



Igår åkte vi upp i bergen till en typ djurpark. Men djuren gick omkring fritt och man fick gå omkring o mata dem, jaga dem, försöka bestiga dem eller vad man nu ville.
Det var faktiskt en riktigt succé. Mysigast var alla kängurus.
Man kunde också betala 30dollar för att bli fotad med en neddrogad koala men det kändes lite överflödigt.




Idag är vi båda tillbaks på jobbet igen.
Nu kryper det lite i kroppen att bege sig vidare, vi insåg igår när vi satt och delade på ett päron och lade ett 1500 bitars pussel föreställande en segelbåt att vi är fett uttråkade.
Men däremot känns det nästan lika läskigt som innan själva resan att bege sig vidare. Här har vi jobb, hus, bil o vänner. Därute finns ormar, motorstopp, könssjukdomar och maneter.