Helgen försvann i ett rasande tempo.
Fredagen spenderade jag och Joel faktiskt på stan då de har öppet till 21 på fredagar (stackars jävlar som jobbar).
Det börjar bli kallare och vi har inga varma kläder så vi var tvungna att göra några väl valda investeringar.
Lördagen jobbade min flitige man, och på kvällen firade vi franskalärarens födelsedag.
Vi åt på ett ställe som heter Fancy burger som hade jävligt fina hamburgare vill jag lova!
Vi var ett rätt stort gäng av varierande kvalitet så att säga.
Efter maten åkte Joel hem för han jobbade söndagen, och jag fick i uppdrag att föra den svenska fanans ära vidare ut i natten. Jag tror jag lyckades rätt bra.
Men här har de visst som vana att supa sig fulla på krogen, och då jag varken ville spendera våra surt förvärvade pengar på en brakfylla eller ta emot drinkar från obehagliga manliga varelser med förhoppning om älskog var jag förhållandevis nykter
Blev dock ändå med hotad med stryk av en idiotkille som trodde jag gjorde narr av hono, vilket faktiskt inte var fallet.
Så kvällen var rolig förutom att fotsulorna brann då jag försökte mig på en civiliserad outfit med högklackat.
Kvällen avslutades med att födelsedagsbarnet hånglade med sin bästa killkompis som har flickvän sedan 7 år tillbaks. Riktigt classy. Och jag fick en kommentar av dörrvakten att jag hade "massive arms" vilket jag tog som en grov förolämpning och vi flickor åkte hem och tömde kylskåpet på allt ätbart.
Gårdagen jobbade Joel igen och jag satt hemma och luktade illa.
Måste ge en massiv stjärna till den största stjärnan av dem alla. LARS JOEL MOHEDE
Förutom det uppenbara att han är mitt livs kärlek, världens bästa pojkvän och förblindande snygg så har han dessutom jobbat nästan varje helg nu.
Han jobbar hårt, han klagar aldrig, och han är för tillfället en riktig familjeförsörjare.
I nästa stad är det kanske jag som jobbar häcken av mig och han sitter hemma och permanentar håret, men nu är det han, och han är fantastisk.PUSSSSS
I helgen är det påsk och vi är båda lediga!
Det ska firas med två saker som iallafall den manliga delen av vår duo saknat under vår vistelse.
1. En lång sovmorgon
2. En riktig sprutfylla
Idag ska vi släpa våra trötta arslen till gymmet igen. Vi har en tio dagars provperiod på Goodlife som snart är slut.
För er som med spänning följer följetången om bajscolumbianen så har den historien fått en ny spännande tvist.
Ni med normal hjärnkapacitet och ett civiliserat sätt kan sluta läsa här för att bespara er en del lidande (eller förresten, ni kan nog sluta läsa hela bloggen)
Toapappret har varit slut typ en vecka och vi har diskuterat och undrat hur fan han bär sig åt för att lösa själva torkproceduren. Torkar sig med handen och tvättar den? Köper en binnikemask på ebay och slutar bajsa?
Nejdå, häromdagen hittades ett tydligt bevis.
Ett dubbelvikt visitkort hade tydligen fungerat som någon sorts skrapa att ta bort det värsta med, och sedan slängde han det stolt helt öppet i den transparenta papperskorgen utan påse. W T F
Kanske inte riktigt det ödet som visitkortsinnehavaren väntat sig.
Ursäkta för den obehagliga lilla texten men jag vet att vissa (lina?) ligger sömnlösa annars ;)
Vet knappt vad som hänt sedan sist!
Vi är inne i en riktig vardag kan man säga. Sova, äta, handla, träna, tvätta, städa, om o om igen
Det kan ju tyckas aningens deprimerande men det är ofrånkomligt när man är så länge på ett ställe.
Helgen spenderades utan några exceptionella händelser. Fransyskans kollega som är en australiensk hobbyprostituerad franskalärare har flyttat in då hon har bråkat med sina föräldrar som hon bor hemma hos. Hon är 28 år gammal. Hon firade inflyttningen med att gå ut på krogen på St Patricks Day o supa sig kanoners och släpa hem nån gammal infekterad irländare. Samt ägna resten av veckan åt att beklaga sig över hur nattens diverse avancerade sexövningar åsamkat henne smärta i kotpelaren.. Mkt intresserande.
Själv har jag återigen fått smaka på det sydeuropeiska damp-temperamentet.
Vår italienska rumskompis som förmodligen genomgått en mycket misslyckad lobotomering är den enda i huset som inte lyckas fullfölja städschemat som ska vara klart varje måndag. Varje vecka klagar han på att han är för trött och skjuter upp det. Den mannen jobbar som städare cirka 10 timmar i veckan så det är inte direkt så han är fett upptagen på riktigt om man bortser från det faktum att han ägnar varje natt åt att försöka hitta stackars kvinnliga kreatur att bosätta sina kromosomskadade spermier i (UÄÄÄÄÄ mer uppstöt)
Igår föll lotten som vanligt på den onda (jag såklart) att prata med honom.
Han var helt oförstående, han hade ju faktiskt varit upptagen, och han hade ju faktiskt städat på tisdagen! Det slutade med att han fick ett utbrott så nu är jag avskydd av både lobotomi-italienaren och bajspappers-colombianen. FROSTIG STÄMNING!!
Annars har vi mest jobbat. Joel målar på diverse kontor o skolor, och har det oftast kul med sin tyska arbetskollega (vår granne) som på riktigt är en av de mest underbara människor vi nånsin träffat. Man vill bara adoptera honom, bli hans bästa vän, och skänka honom alla sina kommande inkomster.
Detta är ingen skör liten varelse, utan en två meter lång tysk med kraftig benstomme, så den reaktionen kan kännas lite förvånande menmen.
Jag har jobbat i kaffebilen. På söndagen var jag på en flygutställning på en flygplats, med massa gamla veteranplan mm. Ganska roligt. speciellt när det gick förbi en tunnhårig korpulent pedofilgubbe och skrek "I would like to taste your muffin".
Stämningen var på topp och jag gjorde kaffe så bilen nästan stod i lågor.
Hade första parkett och såg på flyguppvisningen som var riktigt häftig då små plan åkte omkring o loopade mm. KUl kul.
Ända tills ett plan störtade och piloten dog. På riktigt alltså. Där snackar vi dålig stämning!!
Stället svämmades över av polishelikoptrar, nyhetshelikoptrar och andra hyenor.
Eventet stängde och jag fick åka hem. Intressant dag!
Idag ska vi ha barbeque av okänd anledning. Det här börjar likna bigbrother-huset. Fransyskan är numera ihop med nörden i huset bredvid och våldsam älskog har ägt rum. En intensiv kampanj har inletts av henne för att få en dubbelsäng till sitt rum då hennes knakar. Själv häller jag hellre dynamit i hörselgångarna och tänder på än att höra jolmiga halvkvävda "mon dieu" hela nätterna. Ohh mer impotens åt folket!!!
Nu ska jag vänta in Joel och vi ska åka till verkstaden med vår bil som börjat göra ett suspekt ljud. Snälla gud låt det bara vara en kakadua som bosatt sig i navkapseln och inte något som förstör våran bräckliga ekonomi!
Jag har rakat av Joel håret. Han är snyggare än nånsin (åldras som ett gott vin)
Joel åt tre stycken 350g schnitzlar och var nära att åka på en magpumpning.
Middag på mexikansk restaurang med tyska och malaysiska vänner.
Joel, 28 år, saknar sitt playstation nästan mer än sin egen mor ;)
Mormor o morfar skickar EKG-brev från andra sidan ekvatorn. Sött!!
Hej era gamla hemuler.
Innan man hann blinka var helgen över.
Joel stackaren jobbade både lör o sön.
Så det blev inte mkt action här förutom filmkväll, sangria-drickande, och andra kristna aktiviteter.
Söndagen vaknade jag rastlös och lurade med mig fransyskan på "en promenad".
Vi åkte upp i bergen till en park för att ta en stillsam promenad och njuta av den vackra faunan.
Dock visade det sig vara typ en labyrint i en jättelavin. Vi följde en stig mot en vattenfall som när vi kom fram visade sig vara tomt på vatten, istället hittade vi där två australienska gubbar som satt och jäste med varsin vattenflaska. Frågade om vägen, och de erbjöd oss att visa vart vi skulle gå, för de skulle åt samma håll. Det lät som en bra idé tyckte jag i cirka top sekunder, innan jag insåg att vi befann oss mitt i en öde ravin, utan täckning på telefonen, och i så tät vegetation att ingen kunde höra oss skrika.Vi knallade på med gubbarna hack i häl.
Här var det läge att bryta isen tänkte jag, och levererade ännu en av mina ej-så-genomtänkta repliker: Guys, if this was a movie it would be now you raped and killed us". Istället för att skrika av skratt som jag förväntat mig tittade de chockat på mig och gick åt ett annat håll. Oops. Lämnade ensamma åt våra öden.
Måndagen jobbade jag på Future festival. Från början hade vi tänkt köpa biljetter för 1500 spänn styck för att bevinntna spektaklet, men det var en jävla tur att vi inte gjorde!!
Jag jobbade 13 h i en vagn som serverade varmkorv. Några exempel från den näringsrika och prisvärda(eller inte) menyn:
- Kokt korv som legat i 7 timmar och jolmat sig. Serverad i ett torrt diabetesbröd med två lager riven ost och ketchup. Allt för den nätta summan av 70 kr.
- En mugg (storlek fingerborg) med lökringar, 75 kr (!!!)
- En friterad korv på en pinne, doppad i tomatsås, 50 kr.
Här kunde alltså ungdomarna göra av med socialbidraget på vidriga produkter.
Det enda vi inte sålde var vatten, det enda som hade behövts då det var 39 grader och ingen skugga fanns. Arrangörerna hade tagit det smarta beslutet att bara de själva fick sälja vatten, så alla fick köa till baren för att köpa en 400 ml flaska för ca 40 kr.
Jag jobbade med några av de ägg som jag jobbade med förra gången.
Kylrums-gömmarna hade dock fått sparken, tack gud.
Mina kollegor var så lyckliga att se mitt skandinaviska anlete igen. De rusade fram, en efter en, och delade rikt med sig av diverse skitsnack om de andra kollegorna. Sekunden efter kom nästa tomte och sade massa elakheter som den som nyss gått. Jag försökte vara så neutral som möjligt och dra mig undan så de kunde ägna sig åt att prata om vilken hemsk människa jag var.
Efter nån timme fick jag rast och satte mig på gräset och åt en hamburgare.
Efter cirka en tusendels sekund fick jag sällskap av en påtänd kille på cirka 11 år (typ) som satte sig bredvid o kastade gräs på mig. Han försökte hålla en konversation vilket gick sådär, så tillslut reste han sig och vinglade iväg. Mindre trevlig var att jag då fick se att han hade kissat på sig och hade dyngsura shorts och det rann längst låren.
Gick en sväng på området för att insupa atmosfären. Kände mig som någon född på vikingatiden. Alla var så unga, och likt en pingskyrkepastor förfasades jag över deras lättklädda outfits med yppiga stekta ägg till tonårsbröst, upptryckta mot ozonlagret, samt shorts så korta att de slutade innan de började.
Själv var jag iklädd en sensuell outfit bestående av löparskor, shorts, en svettig v-ringad tshirt med en varmkorv på, samt som krona på verket: en solblekt röd solskärm med diverse senap och lökrester på.
Överallt låg och satt ungdomar och kräktes på sig själva.
På schen stod någon arbetslös musiker som hade skrivit en technosång med den intilligenta texten "Party like a rockstar, fuck like a pornstar".
Spenderade resten av rasten hukandes gömd inne på en bajamaja.
Jaja det var allt. Nu kom Joel hem o vi ska hitta på nåt spännande.
BYE!
Gårdagens schnitzel-kväll var mycket rolig. Vilken jävla snitzel, den var större än mitt ansikte.
Joel åt hela sin egen, samt två tredjedelar av fransyskans, och sedan dammsög han de andra nio personerna i sällskapets tallrikar på rester. Sen satt han tillbakalutad med glansiga ögon och andades ungefär lika bekymmersfritt som en åttioåring i behov av en dubbelsidig lungtransplantation.
Min arbetsdag idag var mycket intressant.
Morgonen började på vanligt sätt: Joel kliver upp, sätter sig på toan och spelar golf på sin gamla Nokia-telefon, jag vaknar 45 minuter senare av att han i panik springer ner i köket för att äta då han glömt bort tiden.
Går ner i köket och skär upp jordgubbar o lägger i min lilla keso-tallrik, gör kaffe och häller upp ett glas vatten som jag aldrig dricker upp (men det känns bra att ha det där).
Hör fotsteg i trappen och springer direkt o gömmer mig, idag låg jag bakom soffan ihopkurad som en ishavsräka. Franska rumskompisen kommer misstänksamt ner och börjar leta, idag hittades jag fort för mina flipflops stack ut bakom soffan.
Varje morgon gömmer jag mig på nya ställen, men fantasin börjar tryta nu faktiskt. Tro det eller ej men det mest effektiva gömstället var att ställa mig mot en vägg med en kökshandduk på huvudet, det togtyvärr lång tid innan jag upptäcktes, synd då handduken luktade gammal ostig stjärt.
Väl på jobbet satte jag mig i bilen och åkte till första destinationen. Underhållningen medans jag gjorde kaffe var obetalbar, tre stycken inte alltför intilligenta australienare försökte på varsin truck gemensamt lyfta upp en jättelik container på en lastbil. Alla självklart med en varsin cigg i munnen o en kaffe i knät.
Det hela var så spännande så jag passade på att värma två kannor mjölk för att ha det klart till nästa ställe.
Körde iväg, nöjd över att jag hade så gott om tid, och hann precis tänka tanken att jag börjar bli för bra för det här simpla jobbet när jag gjorde en liten nätt sväng ut på motorvägen och hörde en smäll.
Vågade inte kolla bakåt men tio sekunder senare kom en flodvåg av mjölk rinnande fram mot mina fötter.
Gjorde en kamikaze-sväng in på närmsta mack och fick bevinntna det faktum att jag glömt båda mjölkkannorna på bänken och alltså spillt ut nästan tre liter varm mjölk över hela golvet, väggar o tak.
Samtidigt valde fläkten att lägga av (AC finns inte), så det började direkt lukta gammal salmonellasmittad mjölk. Fick ligga på knä och torka som en idiot medans svetten sprutade.
Sen blev det bråttom till nästa ställe, men där gick allt väl. Andades ut när det började lugna sig med kunder och lutade mit nonchalant tillbaks mot bänken och småpratade med en tjej som kör en lunchbil.
Berättade att jag haft en krisig morgon men att läget nu var under kontroll.
Hon tittade med ett frågande ansiktsuttryck bakom mig, och jag vände mig om och insåg att jag lyckats glömma bort att jag värmde mjölk. Mjölken som ska upp till 65 grader hade nu nått 95 grader, och kokade över med en våldsam frenesi och täckte hela golvet. Bara att börja torka igen.
En stund senare var det äntligen dags att bege sig tillbaka.
Fick stanna vid en järnvägsövergång, och där drack jag en välbehövlig kaffe o softade till nån australiensk technolåt.
En stund senare händer dagens pinsammaste. Det är lång kö vid ett trafikljus, men jag ska göra en vänstersväng och den filen är nästan tom.
Enda haken är att en efterbliven röd toyota står och blockar mitt körfält så jag inte kommer förbi.
Jag kör upp halvvägs bredvid och tutat o gapar. I bilen sitter en kinesisk familj som uppenbarligen inte har alla riskorn i skålen. Ingen reaktion. Jag väljer den mogna utvägen att skrika "MOVE YOU FUCKING CHINESE MORONS". Då äntligen väknar föraren till liv och kör en millimeter åt sidan.
Nöjd med resultatet lägger jag i ettan och min tanke är att göra en häftig rivstart med brinnande däck och fara iväg framåt och lämna dem åt sitt öde. Bara den lilla detaljen att jag lägger i treans växel och får motorstopp. Barnen i bilen börjar garva och jag hinner i mitt pressade läge få ännu två motorstopp innan jag kommer iväg. DÅ har självklart trafikljusen slagit om till rött och jag fastnar där framme, självklart med deras bil bredvid mig igen.
Vevar upp rutan och sätter på solglasögonen och låtsas som att det regnar. Fail fail.
Ikväll ska vi kolla på nån sorts amerikansk fotboll. Ville verkligen inte gå men vad gör man inte för familjefriden.
I helgen jobbar Joel och jag ska jobba på att sova så mycket som möjligt. :)
BYE!
Hej hej.
Tisdagens aggressivitet mot australiensarnas fasoner späddes på när Joel kom hem från jobbet o hade fått se sin redan enormt otrevliga chefs ännu otrevligare sida under en hel dag.
Vi satt på balkongen o drack ett varsit glas vin och ventilerade och rätt vad det var blev vi båda ganska onyktra.
Vad gör man en tisdagskväll när man är glad i hatten men trött o bitter?
Svaret är självklart: man tvättar bilen.
Tre personer kom förbi o frågade om vi skulle sälja bilen, de tyckte tydligen vi var dumma i huvudet som lade ner så mycket energi på tvättning o vaxning annars. Hmm.
Så gårdagen var jag ledig i min ensamhet.
Jag fick det efterlängtade samtalet att jag ska jobba på måndag på Future-festival!! Hurra!!
Jag kan kasta underbyxor på Avicii!! (som för övrigt är rätt ful).
Min arbetsgivare sa att jag skulle jobba mellan 9.30-12.30. Kort dag tänkte jag.
Men det var visst nio på morgonen till halv ett på natten. En liten nätt 15 h dag.
Får nog köpa ett paket ecstasy för o klara av det. Eller ett flak redbull, får se vad jag lättast kommer över. Bra pengar iallafall!!
Jag blev glad o åkte till stranden och åt sushi o läste bantningstips i australienska tidningar.
Vad sägs om detta: "Ät bara saker som är gröna, t.ex äpple, spenat, kål, vindruvor". Bra där!
Det konstigaste med att vara ensam på stranden är att bada.
När vi är tillsammans är det alltid full rulle med frisbees, bollar, slagsmål, volter i vattnet etc.
Nu gick jag ut i vattnet o stod där som en alien och visste inte vad jag skulle ta mig till - för skraj för att simma ut, och blev uttråkad av att stå stilla o kissa i midjehögt vatten, haha!!
Hade som säkerhetsåtgärd tagit med mig en extra handduk och Joels keps som jag placerade ut för att inte avslöja min övergivna ensamhet.
De andra på stranden lär ju ha undrat om min fiktiva partner drabbats av dåliga fish&chips o ockuperat toan eller om han blivit dödad av en stingrocka då han aldrig dök upp.
När jag kom hem beslutade jag mig för att ta tjuren vid hornen och ringa till kaffegubben o berätta om min frustration. Samtalet blev inte riktigt som jag väntat mig.
Efter de sedvanliga artighetsfraserna presenterade jag mitt ärende att jag gärna vill veta i förväg om jag inte ska jobba så jag kan ha en chans att hitta nåt annat den dagen.
Då vände hans smöriga humör och han fick ett klassiskt sydeuropeiskt damputbrott och skrek att "IF IT IS A PROBLEM YOU CAN LOOK FOR ANOTHER JOB".
Chockad och rädd spenderade jag eftermiddagen i sängen skrikgråtandes, i valet och kvalet om hoppa från balkongen eller dränka mig i duschen vore det mest lämpliga sättet att avsluta mitt miserabla liv på.
Lösningen blev dock en övergiven hantel jag hittade i garaget o tränade ut lite ågren med.
Idag var jag helt övertygad om att det var min sista arbetsdag. Jag hade raderat alla meddelanden på lånetelefonen, och räknat ut vad min slutlön skulle bli (nej inte alls dramatisk)
När jag sedan mötte mannen i fråga var han på strålande humör och erbjöd mig extra mycket jobb nästa vecka. Värt. Återigen en sömnlös natt i onödan. Kan man bara amputera sitt känslocenter i hjärnan o bli en robot?
Idag är det torsdag och det innebär återigen att en schnitzel ska intas. Konstigt.
Bjuder härmed på första bilden ever som jag tagit på mig själv. Skämdes fruktansvärt när jag kollade på bilderna på mitt försök till sensuellt men ändå oberört leende. Bara en mor kan älska detta ansikte.
Så njut nu mamma!!
Analys av australienare (varning för grov generalisering)
Skyr solen som vampyrer. Äldre generationen börjar känna på konsekvenserna av ett liv utan solskydd i form av hudcancer och skrämmer upp sina barn.
Alltid ett leende på läpparna och tid för småprat. "How are you?" är obligatoriska frågan. Dock dödssynd att svara annat än "goood" på den, även om man nyss fått sparken, tappat håret, och katten blivit överkörd.. Dödssynd att prata om negativa ämnen.
Har ett egen tidssystem. Utsatt tid är väldigt ungefärlig, och inget man tar på allvar, oavsett om det gäller dejt, jobb, eller sin egen begravning.
Konflikträdda. Negativ kritik levereras snabbt och icke konstruktivt, sedan flyr de fältet för att slippa jobbiga efterspel.
Pratar hellre OM personer än MED.
Fruktansvärd arbetsmoral. Det som chefen ser är det enda som räknas. Allt annat är bara ett försök att göra så lite som möjligt på så lång tid som möjligt.
Ostrukturerade. Anställer för många personer och har ingen arbetsfördelning utan alla gör allt eller ingenting.
Som ni ser är jag lätt irriterad på australienare just nu.
Svenskar är inåtvända erimiter som helst undviker sällskap från andra, men de är iallafall öppna med det. Första intrycket av australienare är härliga, öppna, utåtriktiga, genuint vänliga människor. Meni många fall är det bara en fasad.
Jobbade i helgen på Clipsal racet. Två stycken 11 h arbetsdagar. En ganska liten matvagn. I den jobbade tio personer i åldrarna 14-30 år. Ingen¨hade någon uttalad uppgift utan alla var överallt och ingenstans.
Jag gjorde hamburgare, sålde mat, gjorde kaffe, städade, skrek på mina efterblivna kollegor, och svettades i fritösen. Bra pengar dock. När söndagen var slut orkade jag inte stanna och hångla med Tommy Lee utan jag åkte direkt hem. Fick fotmassage o åt jordgubbar i sängen. En jobbig helg men jävligt bra pengar!
Kollegorna anstängde sig för att göra så lite som möjligt på så lång tid som möjligt. Tillexempel genom att gömma sig i kylrummet och spela spel på mobilen (!!!!), eller som min 40-åriga kollega som var den enda som kunde sköta stekbordet, släppa allt och rusa ut, skrikandes "nu gör jag inget mer idag".
Jag fick iallafall beröm för mitt arbete och jag blev jävligt glad när jag hörde att jag tjänade 30 spänn mer i timmen än min mest avlönade o äldsta kollega, moahahahha!!! De andra vart dock inte lika glada. Men jag var värd varende öre.
Joel har varit ledig trotsa att han blivit lovad jobb. Men det kunde ju bli obekvämt att tala om resonerade hans arbetsgivare, så han sade inget förrens Joel messade och frågade hur dags de skulle åka dagen efter. Inget jobb blev svaret.
Samma sak för mig. Det var bestämt att jag skulle jobba hela veckan. Sen ringer kaffegubben nu och säger "du kan ta ledigt imorgon", och får det att låta som att jag vunnit på lotto.
BAAAAAAAAAHHH.
Jaja det här blev ju ett upplyftande inlägg.
Men allt är inte alltid skrik o skratt.
Återkommer när vi har nåt roligare att säga!
Hej amigos!
Emelie som skriver. För ovanlighetens skull :)
Kom hem från jobbet för en stund sen och inväntar min blonde kamtrat som kommer om ca två timmar. Mobilen är på laddning så jag kan ta en liten promenad o lyssna på p3 dokumentär när den är klar.
Jag hade tänkt njuta av ensamheten i huset men tyvärr så möttes jag av italienaren som kom ut från toan med ett finurligt leende och sa att han just kommit hem från en bortamatch (med sin egen bror?). Där var min matlust som bortblåst!!
Han är ute o festar varje kväll, och han tycker att vi är FETT tråkiga.
Citat: "I love you guys, but you are not really partypeople". Haha tack för den. Kände oss som två reumatiska gamla fornlämningar.
Jobbet har gått bra, mkt roligt. Nu när jag börjar lära mig vägen lite o kan slappna av så är det kul att köra runt i bilen. Plus att man inte behöver oroa sig så fasligt för nån krock då bilen är skitstor o har en stor balk framtill som skyddar en om man kör på en känguru (människa??). Bara att sätta på vindrutetorkarna och tvätta bort hjärnsubstansen på rutan o köra vidare :D Alla är så trevliga o glada när man kommer. Alltså genuint intresserade. Träffar ca 60 pers/ dag o hälften kan mitt namn och vill alltid småprata. (eller så försöker de stöta på mig bara att jag är så jävla dum att jag inte fattar det)
I helgen ska båda jobba. Jag har två härliga 12 timmarsdagar att se fram emot. Men det är mer pengar än jag i vanliga fall tjänar på en vecka så det är bra!! På söndag spelar både Kiss och Mötley Crüe där så jag hoppas kunna "dröja mig kvar" efter jobbet o kolla på dem gratis. Kanske kasta upp ett par använda underbyxor på Gene Simmons eller så.
Igår var det schnitzel-night på ett hotell i närheten och vi var en minst sagt brokig skara som begav oss dit. Landlorden, hans vuxna barn, vi, våra rumskompisar o grannarna, vissa med respektive.
Två av grannarna är från Malaysia och de var uppklädda som om de skulle på sin egen begravning i kråsskjorta o fyrkantiga kostymskor hårt åtsnörda. Landlorden sportade som vanligt gubbsandaler, målarshorts och en gammal skjorta size XXL. Fransyskan var uppklädd i klänning för att ragga på vår granne, en ultranörd i manchesterskjorta, armybyxor och Timbaland-kängor. Joel och jag hade på oss operationsrock (ni vet en sån man knyter i ryggen när man ska opereras och så är man naken under) för att kunna äta så mkt som möjligt. Joel hade kommit hem från jobbet på eftermiddagen, svettig i extas för han trodde att det var en schnitzelbuffé all you can eat. Det visade sig att man fick en svettig schnitzel, däremot fanns det buffé med grönsaker, typ broccoli, pumpa, sallad och annat skit. Jag har nog sällan sett honom så chockad, ledsen och bestört som den dagen (förutom den dagen då jag avslöjade att jag gjort ett könsbyte och egentligen är hans biologiska bror).
Schnitzel gör mig misstänksam. Det är bara tyskar och folk med för högt kolestorol som äter det. Varför vill man gömma kött under ströbröd?? Det kanske var häst vi serverades, eller kockens gamla suspensoar från gymnasietiden. Vem vet.
Idag ska vi äta kyckling o sova tidigt.
Tyvärr har vi inte tagit en enda bild sedan sist så ni stackare som tvångsläst helta vägen bara för att hoppas på några lättklädda bilder kan ju känna er fett lurade. :)
För att muntra upp er kan jag visa iallafall bjuda på en liten karamell som alltid skänker glädje i mörka stunder.
