En stark resa

OBS! Varning för starkt språk och lättklädda bilder!

Sjösjuka besökare och den indiska diskarpojken

Kategori: Allmänt

 
 
 
Hej!
 
Comeback på bloggen!
 
Vi är nyss hemkomna från en veckas semester från vardagens hårda slit.
Föräldrarna Carlsson landade i Brisbane förra lördagen, kompletta med vanilla-faces, jetlag och en redig förkylning på min mor. Så glad o träffa dem igen!!
Vi åkte direkt till Noosa som är en ort på Sunshine coast där vi hyrt en lägenhet.
Där spenderade vi tre sköna dagar med strandhäng o annat.
 
 
 
 
På onsdagen var det dags att åka tillbaks till Brisbane, något Joel firade med att tajma in sitt livs magsjuka.
Han lämnades ensam åt sitt öde i sängen i huset och jag gav mina föräldrar en snabb-tur i stan.
Väl tillbaks hittades Joel döende på toaletten, sjukare än jag nånsin sett honom.
En räddningsinsats inleddes och han kom med nöd och näppe på planet kl 06.00 nästa morgon.
 
Vi åkte till Airlie beach där vår båt avgick.
Det var en katamaran med 12 passagerare (medelålder kusin med Bockstens-mannen) och 2 besättning.
Vi spenderade 2 nätter och 3 dagar seglandes vid Whitsundays-öarna och delar av barriärrevet.
Det var roligt och vackert men vi drabbades av rätt så grov sjösjuka!
 
Kosten på båten lät lovande när man tittade i den påkostade broschyren.
Synd bara att det visade sig att den bestod av mikroskopiska matportioner en gång per dag, och i övrigt av kakor, chips, croissanter, och om man bad snällt ett äpple.
Joel som precis kommit på fötter efter sin magsjuka och kände sig lika utmärglad som en finsk pinne ville inget hellre än att mosa i sig högkvalitativ mat och återgå till livet.
Vi var hungriga och eländiga.Höjdpunkten var när vi blev avsläppta på Whitehaven beach, en av världens vackraste stränder, för en 4 timmars "fri-lek" session.
Med oss fick vi en väska med "mat". Öppnade den med febriga fingrar och hittade en påse chips och en påse salta kringlor. FUUCK!!
Väl tillbaks på fast mark flög vi hem till Brisbane och mina föräldrar till Sydney.
Vi åkte till huset och som de två kycklingar vi är låg vi i sängen och hallucinerade på randen till avgrunden.
Marken ville inte sluta gunga efter 3 långa dagar på sjön.
Fortfarande medtagna än idag!
 
För att inte distrahera de andra snorklarna med våra sexiga strandkroppar tvingades vi bära illaluktande våtdräkter i vattnet.
Eller så var det stinger-season och man var tvungen att skydda sig för dödliga maneter.
 
 
En vecka kvar med besök i Australien, imorgon kommer de hem från Sydney och ska spendera ett par dagar i närheten på Gold coast.
 
 
Vi har haft ett par veckor med lite ont om jobb.
Joels chef lyckades anställa ett australiensiskt får i form av ett obegåvad fruntimmer som skulle ta hand om företagets sälj.
Hon lyckades på mindre än en dag vända två fulltidstjänster till NOLL jobb.
Två veckor utan några bokningar och Joel satt hemma och hyperventilerade och stressade över uteblivna pengar.
Chefen var för snäll för att sparka ut henne utan ville ge idioten "en chans"..
Förhoppningsvis vänder det kommande veckan.
 
Jag hade fullspäckat schema men tyvärr går restaurangen så jävla dåligt så de försöker spara in på en sak: personal.
Tillexempel genom att när man kommer på morgonen, schemalagt både morgon och kväll, skicka hem en efter 2 h med kommentaren: du kan ta ledigt idag och imorgon, det kan vara skönt för dig!
Och sedan låta kocken jobba som servitris med resultat därefter.
 
Dock så har Joel fått sin karriärs absolut bästa erbjudande: att jobba som diskare på min restaurant.
Så igår var han där 2 timmar och fick en upplärning i diskandets ädla konst av den 11-åriga indiern som har jobbet nu, men tyvärr failade sitt engelskatest ioch därmed förlorade sitt visum och måste återvända till Calcutta och gifta sig med en helig ko.
 
Så nu är universums ordning återställd och på söndagar lämnar jag smutsiga tallrikar till den indiska lilla diskarpojken Joel. Skämt åsido, betydligt skönare jobb att softa runt med diskborsten än att springa runt på sina åderförkalkade ben i restaurangen och försöka upprätthålla ett vänligt leende ansikte medans en själ vittrar bort som ett fullkornsmjöl framför en hårfön.
 
 
Ni som ligger sömnlösa och undrar över våra framtidsplaner kan vi lugna er med detta: det finns ingen plan. Som vanligt.
Vi ska jobba häcken av oss (förhoppningsvis) i ett par veckor tills bankkontot känns tillräckligt fullt.
Sedan ska vi semestra någonstans (Australien? Nya zeeland? Åland?) för att sedan med tungt hjärta återvända ett år äldre med lite hängigare knäveck och några nya erfarenheter till det valiga livet i Sverige med allt vad det innebär (UUUÄÄÄÄÄÄÄHHHHHH)
 
Bjuder på några bilder från vårt besök i regnskogen och närkontakt med vattenfall:
 
 
BYE!
 
 
 
 

Faceplant på byggvaruhuset

Kategori: Allmänt



 
Hej där!
 
Nu har det varit tyst ett tag sedan det senaste och väldigt identitetskrisande inlägget.
Efter att ha blivit fullkomligt överrösta med kommentarer, telefonsamtal, mail, sms och flaskpost av oroade anhöriga är det nu dags att bryta tystnaden!!
(ingen hörde av sig, inte ens våra föräldrar, fail när ens personlighetet är så pass krävande att även ens eget blod klipper banden med en)
 
Men visst är det bättre nu!
Det var mörkt där ett tag när vi båda längtade efter social samvaro och vänner och familj!
Men vi har hittat på lite mer grejer sen sist, samt försökt se mellan fingrarna på husisarnas bristande hygien.
De är två sköna individer men vi ser dem sällan för vi alla jobbar olika tider.
Och de är verkligen inga partymänniskor, sen de flyttade in har de gått o lagt sig innan 21 varje kväll..
Vi välkomnade dem genom ett klassiskt svenskt bullbak.
Utan mandelmassa och pärlsocker och klassisk jäst så gjorde vi vårt bästa och fick till det till slut!
Bullarna fick tummen upp av fransmannen men de andra smakade inte (oroliga för kolestorolet kanske med tanke på att vi hade i 500 g smör)
 
 
 
Vi har också äntligen fått lite ledig tid ihop!
Då har vi ätit långa frukostar på balkongen, provtränat på olika gym, varit i stan, promenerat runt eller åkt till stranden.
Det är riktigt varm här nu och vår så det blommar och är mkt fint!
 
 
 
 
 
Vi har också jobbat häcken av oss, båda två över fulltid.
Och lyckats spara en hel del pengar vilket är bra.
Jag sliter på restaurangen vilket är mestadels roligt men också stressigt stundtals
Mest för att det går riktigt jävla dåligt för dem, gubben ur kniven mot strupen borde komma hit o styla om inredning o meny lite!
Och då det går dåligt blir ägarna lite grumpy o försöker snåla in på allt osv.
 
Joel har jobbat på med sin flyttning.
I veckan lyfte han en antik möbel som tydligen innehöll en koloni av skadedjur så nu har han utslag över hela kroppen..
Ett äldre par som han hjälpte flytta gillade honom så mycket att de ville anlita honom svart för att packa upp lådor o dona i deras nya lägenhet.
Han gjorde sitt livs misstag o tackade ja.
Gubben är svårt sjuk i parkinson och uppenbarligen sjukt uttråkad av att sitta hemma och äta mediciner.
Så han och Joel åkte till ett sgtort byggvaruhus typ Bauhaus för att köpa skruv.
Ett projekt som tog 6 timmar, och innehöll bland annat en vurpa av farbrorn med komplett faceplant inne på affären, Joel nästan i tårar, gubben hade glömt plånboken och Joel fick låna honom 3000spänn, och dagen avrundades med att gubben hostade och ulkade upp en gul avlång sak ur sitt inre som han sedan tuggade i sig igen och somnade i bilen...
 
 
Annars har vi försökt ta oss ut o socialisera lite!
Vi har hållt så hårt i våra surt förvärvade pengar, men när Brisbane festival hade sin finalkväll med fyrverkerier mm följde vi med husvärden och hans polare ut,.
Vi skulle äta middag på en restaurang och det skulle kosta 70 dollar person, något vi tyckte var dyrt men ändå gick med på.
Vi anlände till restaurangen 16.30 och mötte upp hans rika stekiga polare som sprutade in champange o annat findricka.
Nervösa för vår egen budget satt vi och smuttade på varsit glas med diskvatten typ.
Fyrverkerierna var coola med helikoptrar o grejer och vi hade treligt, men när notan kom splittade de rakt av och det slutade med att vi fick betala 320 dollar (nästan 2500 spänn) för mat och varsit glas dricka.
Kan säga att där fick vi båda en varsin hjärtattack och kvällen blev sig inte lik efter det, speciellt inte eftersom att alla andra var singlar och ville ut o lufta könsorganen på diverse nattklubbar och vi bara ville hem och gråta över vår förlorade ekomi.
Såhär snygga var vi iallafall:
 
 
Igår åkte vi till guldkusten och hade en underbar dag.
Vi promenerade i regnskogen, badade o solade.
En försmak på semestern som inträffar om två veckor när föräldrarna Carlsson anländer!
 

 
Nu ska jag vila ögonlocken en timme innan det är dags för jobb ikväll igen!
 
BYE!