När man är för fin för Thailand
Kategori: Allmänt
Hej på er era mänskliga ljumsk-eksem.
Nu har ni suttit på helspänn senaste dagarna och undrat över vårt välmående!
Och som de omtänksamma medmänniskor vi är så leverar vi nu en uppdatering till era sönderstressade laktosmagar!
Vi har förflyttat oss 30 km söderut till orten Hoi An (googla det ni).
Det här är den absoluta motsatsen mot runkstaden Da Nang.
Här bor cirka 70 000 olyckliga själar, och det är fullsprutat med turister från världens alla hörn.
Gatuförsäljarna kan svenska, danska osv, och man kan inte gå en meter utan att bli erbjuden diverse.
Ni som sett filmen Yes man med Jim Carrey: om det scenariot hade applicerats här hade följande hänt om man gått 100 meter på en gata genom stan utan att få säga NEJ:
Man hade kommit fram till andra sidan, transporterad på en cykel, upplyft på en cykeltaxi, fastsurrad på en bisonoxe, som i sin tur är dragen av en bil.
På sig hade man haft 20 000 olika färgglada Singha-linnen, tre fejk Armani-kostymer, och nitton olika sandaler, samt trettiosex rishattar.
Naglarna manikyrerade, ögonbrynen noppade till obefintlighet, pitten avsugen och sedan omopererad till en autentisk vagina, fötterna o nacken masserad, och skägget färgat i en roströd kulör!
Dessutom händerna fulla med kassar innehållandes rislampor, bananpannkakor, fågelfoster, laserpekare, och träsnides figurer föreställandes Buddha dansandes Gangnam style.
Rätt så intensivt med andra ord.
Maten är bättre, här finns många alternativ, och vi har trevandes och försiktigt prövat oss fram.
Vissa restauranger är helt oturistiga, man sitter inne i någons hus på en 20 cm hög plaststol och äter flamberat kycklinganus medans husets invånare sjunger karaoke eller sover vid ens fotknölar.
Andra ställen är riktigt bra o lyxiga till ett bra pris, och man kan få en ruggit bra middag för två med dryck för under hundralappen.
Imorgon har vi till och med bokat in oss på en matlagningskurs, då vi ska åka båt till en marknad, köpa mat och sedan tillaga och äta. Hoppas vi inte behöver machete-slakta en kyckling...
Vi har haft väldigt roligt åt turisterna här, och fastställt många likheter hos majoriteten av besökarna.
De som åker hit:
- Ekologiska
- Fotointresserade och äger varsin NASA-kamera
- Skäggiga
- Estetiska
- Tror att de är autentiska
- Köper en rishatt och cyklar omkring med ett svårt ansiktsuttryck
- Fotar lokalbefolkningen i dess "naturliga miljö" (fail)
- Har en fotoblogg
- Längtar i hemlighet efter Mallorca
- Lär sig ett par felaktiga fraser på vietnamesiska och överanvänder
- För fina för thailand
Sedan finns här några få Aiya Napa-killar som råkat komma hit för att hitta rakade brudar o billig sprit, men istället stapplar omkring på skitiga gator med olycklig uppsyn.
Sen har vi förstås ryssarna som det kryllar av.
Alltid med en sedelbunt i näven, och behandlar vietnameserna som ett gäng lägre stående hunddjur.
Så vi passar alltså klockrent in!
Vi har hittat ett bra hotell med pool, och det ligger perfekt mellan stranden och stan.
Faktiskt så har vädret varit OK, och vi har legat på stranden och vid poolen och fått lite sexig färg!
Anledningen till att vi valde hotellet var främst att de marknadsförde sig hårt att de hade ett gym! (fitnesscenter som de så fint kallade det)
Vi tänkte bli av med lite överskottsenergi (och späck) och få dagarna att gå, så vi tog en trippel amfetamindos och tog på oss våra lyftarbälten och Better bodies brottarlinnen och gled självsäkra och anabolstinna ner till angiven plats.
Som visade sig vara ett bibliotek/ biljardhall/ akvarium/ matsal.
I ett hörn fanns ett löpband som är till för promenad, en chinsställning som var trasig, och en multimaskin där vajern var så sliten att den var tunn som en ögonfrans eller ett vietnamesiskt smalben.
Vi hittade ett gym 10 min från hotellet och vallfärdade dit.
Det är halvt utomhus, och inkastat på en area av ca 20 kvm är massa random skrot och vikter, små pallar att sitta på, och allt är indränkt i olja.
När vi klev in blev vi omringade av 20 minatyrmän som alla följde vårt minsta steg.
Intressant och roligt!
Emelie tränade rygg och genast sprang minatyrmännens ledare, iklädd jeans och kostymskor, fram och ville hävda sig. Han lade på mer vikt och ryckte i vikterna okontrollerat.
Emelie kontrade och lade på ännu mer, och så fortsatte det tills båda hade brutit artärleden.
Så Vietnam är inte så illa trots allt.
Men man kan lika gärna åka till Thailand och slippa en del hassel.
kram
